Jag vet inte vad det är med dagens ungdom. När jag menar ungdom så syftar jag specifikt till ungar i högstadieålder. Eftersom jag för tillfället praktiserar på en högstadieskola så kan jag bara medge att det inte direkt lockar mig till en framtid i läraryrket. Alltså senast idag såg man hur helvetet bryter ut så fort läraren går ut ur klassrummet. Eleverna visar prov på nonchalans och ointresse i allt det dom gör. De bråkar, de kastar sudd och papperslappar, de skriker så ens öron håller på att explodera och visar total brist på respekt. De flesta av eleverna skulle hellre spendera tid, med att kasta sten på SL-bussar eller dylikt än att faktiskt lära sig något konkret som kommer gagna dom i framtiden. Det är måste man medge skrämmande arbetsklimat man kommer att tvinga sig in på när man är utexaminerad. 
Jag tycker det är sjukt hur pass utbrett bristen på respekt ifrån eleverna mot lärarna och andra vuxna på skolans område är. Det är sjukt att man har korkade beslutsfattare som helt tagit ifrån läraren all form av makt och auktoritet i klassrummet och istället gett det till ouppfostrade "barn". Som lärare riskerar man helt ärligt att bränna ut sig, antagligen snabbare än de flesta andra yrkesgrupper man kan tänka sig på rak arm. Jag förstår inte hur de som är lärare idag, som arbetat med det i flera år fortfarande jobbar med det. Att de inte hamnat i någon form av depression eller kanske t.o.m tagit ännu mer skada.
Man kanske inte skall överdramatisera det hela, det finns jävligt många lärare som inte har några större problem med elever, det finns skolor som fungerar väldigt väl. Men av någon anledning så är förortsskolorna värst. I allafall kan jag tänka mig det. Om lite mer än 1 år så kommer jag att vara färdigutbildad, får man då hoppas. Då kommer man förhoppningsvis att hitta sig ett jobb. Min enda önskan är att jag inte skall tvingas gå med vemod mot min arbetsplats på grund av att föräldrar är duktiga på att knulla och skaffa barnen, men brister när det gäller själva uppfostran av de samma.