Julen 2008 med mormor

Den här julen har faktiskt varit rätt skön. För första gången på rätt länge så blev man välsignad med en vit jul. The Christmas-feeling sätter sig mycket djupare när man ser täcket av vit snö utanför sitt fönster. Mina jular så firar jag som vanligt med familjen. Vi syrianer firar inte julafton på samma sätt som svenskarna, vår helgdag är den 25e december. Under julafton så hade morsan i allafall lagat lite mat, vi käkade tillsammans och sedan så var det precis som vilken dag som helst. Givetvis så kollade man på Kalle Anka precis som varenda jul, fast att det blivit rätt tråkigt med Ferdinand som luktar på sina blommar. Men, tradition är väl tradition.

Juldagen då. Jo, vaknade runt 8-tiden för att fixa mig. Klädde mig i en svart kostym med en ska vi kalla det havsblå skjorta och en guld-inspirerad slips. Det matchade i allafall. Drog in till kyrkan med morsan, mina tre syskon bangade denna jul. Åkte in med morsan och klädde av oss ytterkläderna, träffade på några släktingar som fick sig sina obligatoriska 3 pussar på kinderna och sedan traskade man iväg in i kyrkan. Gick in, gjorde korstecknet, svängde in mot vänster och satte mig avskilt längst mot väggen. Det där är liksom my spot. Gudstjänsten hade redan satts igång sen åtminstone 9 tiden, vi måste ha vart där runt halv tio. Människorna började traska in sakta men säkert. Det var ett tag sedan man var i kyrkan, måste ha vart typ påsken 2009. Det kändes skönt, man fylldes av en inre ro. Lite svårt och förklara, men det är en kombination av stämningen, rökelsen och recitationerna av Nya testamentet. I allafall, efter en 3 timmar lång föreställning så var gudstjänsten slut. Eftersom det vart packat med folk i kyrkan, flera hundra personer inne i kyrkan och x antal människor som stod utanför så vart det rätt trångt. Efter en stund kom man i allafall ut, träffade på ytterligare släktingar och började röra oss hemåt. Väl hemma åt vi i familjen gemensamt för första gången på länge en middag då alla 6 familjemedlemmarna satt vid bordet samtidigt. Det var skönt. Morsan hade flippat ordentligt och fixat flertalet olika kulinariska smakupplevelser. 

Mot kvällen så drog vi till farmor, vilket vi gör varje jul. Langade lite julhälsningar till de släktingar som vart närvarande, slängde ett par pussar hit, ett par pussar dit. Drog hemåt och sen så kom morbröderna med familj, och man satt och snackade och garvade åt deras ironi och hur de drev med farsan som alltid tar det personligt. 
I det stora var det en skön jul faktiskt. Hoppas nyåret bjuder på samma stämning. Dagen efter var inte dålig den heller...

Ja mina vänner. Äntligen, äntligen är det slut med skolan. Under 16 dagar har man ingen föreläsning, inget seminarium. Inget vänta på tåget i iskall kyla, man behöver inte träffa på människor man inte pallar med och allt annat trevligt som hör till. Under julen kommer jag leka extra religiös, springa till kyrkan iklädd kostym och under en 3 timmar lång föreställning försöka inte sova. Det är faktiskt ett problem för mig. Jag blir alltid ordentligt sömnig i kyrkan varje gång man sätter sin fot där. 
Kommer vara kul att se alla människorna som verkar tro att det är New Yorks modevecka eller någonting. Den ena efter den andra langar en cat walk bättre än den andra. Annars då? Jag fick tyvärr, enbart ett G på senaste kursen. Jag känner mig dålig. Eller äsch, jag skiter i faktiskt, pallar inte bry mig längre. Eller, jo kanske lite. 

Aja, det här inlägget är lika meningslöst som det föregående. Hörs senare istället :)

En Pepperoni Lover skulle sitta fint..

Halliburt. Haha, jag förstår inte varför det där ordet/namnet får mig att garva. Har garvat för mig själv mest hela dagen varje gång det dyker upp i mitt huvud. Försök säga de där ordet helt allvarligt. Får den inte dig att småflina. Aja, det kanske bara jag som är jävligt tråkig och borde gå skjuta mig själv för att få slut på mitt meningslösa existens. Men nåväl. Idag var det som alla andra dagar. Kom till praktiken minst en halvtimme efter den utsatta tiden och min handledare var minst lika glad och entusiastisk som vanligt. 
Idag vart det ingen undervisning, det kommer antagligen inte bli någon mer undervisning för min del med tanke på att jag hållit mina lektioner. Tror man i allafall, men vi kör på det fan. Hursomhelst, vart en relativt lugn dag förutom sexorna som verkar vara djävulens lakejer på skolan. Det är nog som man säger, att skolan blir sämre för varje årskull. Herregud, kommer säkert tvingas ta itu med skitungarna vid nästa VFU-omgång. För övrigt så "ställde jag upp" lite halvt påtvingat på läxhjälpen. Väntade i en timme tills skitet skulle börja, dök det upp några elever att hjälpa när det väl var dags att öppna klassrummet? NEJ. Kul? Fuck off.

Annars då. Ingenting speciellt faktiskt. Inte mycket händer, saknar fortfarande ett jobb så det drar ner stämningen lite. Jo, juste. Idag så lekte jag så svennebananig som man bara kan bli. Drog in efter avslutad dag in till Coop och langade mig en fet 1kg påse med pyttipanna. Det var så jävla länge sedan man käkade det. Nu sitter man här och försöker författa ett inlägg.. Det gick väl sådär. Haliburt! hihihi

Taget ifrån en annan blogg;

Svenska Dagbladet har inför folkomröstningen om minareter i Schweiz träffat högste imamen i landet, Youssef Ibram, Minaretfrågan delar schweizare:

– Tillåter man klocktorn ska samma sak gälla för minareter, säger han vilket får mig att undra om han då tycker att kyrkor ska få byggas i Saudiarabien.

– Det är ett problem mellan Väst och Saudiarabien, svarar han undvikande.

Imamen, verksam i väst, kräver minareter här, men försvarar inte rätten att bygga kyrkor i Saudiarabien. Samtidigt hotar imamen med att al-Qaida kan intressera sig för Schweiz om landet röstar emot minareter.

Alltså: islam har rätt att sprida sig överallt i världen, men något försvar för kristna att i religionsfrihetens namn sprida sin lära ges inte.

Den politiska korrektheten i väst låter sig luras av detta dubbelspel. Och att se igenom hyckleriet är naturligtvis islamofobi…