Igår så fyllde man 24 år. Hmm.. tankar kring det? Jo, att tiden går jävligt snabbt. Man känner sig fortfarande som ett jävla barn rent mentalt. Fysiskt, mer av en kyckling. Om sex år är man 30 år. Bara för några år sedan så tänkte man nämen det där är ljusår dit. Nu står man här, sex år ifrån the big thirty, man frågar sig vafan man åstadkommit med sitt liv och helt ärligt... inte mycket. Det enda är väl att man till skillnad ifrån många ändå haft vetten att börja studera och snart är man färdig. Men allt annat då. Är jag en bättre människa idag än jag var när man fortfarande bara var 18 år och livet mer eller mindre hade börjat? Det har jag svårt att tro. Den största oron en människa har är nog att leva ett helt liv och sen inte tycka att man levt. Hoppas man inte blir en sådan.

Det senaste året har ändå inneburit mycket. Många saker har hänt, som på olika sätt har påverkat och influerat mig. Så jag är kanske förändrad på något sätt, förhoppningsvis till det bättre men jag är fel person att bedöma det. Hur som helst, nu är man 24 år. Har faktiskt inte tänkte så mycket kring det. Ja, förutom det redan nämnda. Men åldern är nog som man säger enbart en siffra. En del av mig vill bara tillbaka till golvet, legobitarna, Cartoon Network med Familjen Flinta och Scooby Doo och självklart pratandet med mig själv. Även om det sista händer allt för ofta fortfarande. Speciellt när jag är begeistrad över något, typ en fotbollsmatch. Men samtidigt finns det en sida av mig, när det hela lagt sig som bara kommer låta livet flyta på som vanligt. Inte tänka så mycket utan bara leva.

Nästa år är man 25, det är en milstolpe för mig. Har alltid haft tankar om att jag typ skulle vara död kring 25-30 års åldern. En slags James Dean mentalitet som man haft i ett par år. Nu kommer inte det målet (?) infrias. Det är väl bara positivt. Jag ser fram emot livet. Älskar att andas in luft och pusta ut koldioxid i en härlig kretslopp. Älskar att sova, att vakna eller plåga mig själv med att envisas att se sena filmer fast mina ögon är blodsprängda. Har lämnat mitt 23:e levnads år med blandade känslor. Dels har det varit en händelserik period i mitt liv, ett innehållsrik kapitel i min självbiografi, men samtidigt ett år som man nu måste sluta tänka på och hela tiden blicka framåt. Folk har försvunnit, andra har tillkommit.

Vi ses under mitt 24:e levnads år! :)

Då var det starten på en ny vecka. Med nya rutiner är det tänkt. Det är så mina vänner att vi som läser till lärare med inriktning historia har som uppgift att de kommande veckorna författa en jävla B-uppsats om något historiskt ämne. Just nu känns saker och ting bara för jävliga om man säger så. Vi får väl hoppas, hålla varenda jävla tumme tillgänglig och be till varenda gud/gudinna/elefant huvud, som finns att det skall gå bra. Nåväl, på tal om nya rutiner. Äntligen efter flera månader har rövhåle-SL äntligen öppnat upp tunnelbanan hela vägen till Centralen. Det var ju på tiden.
Den här helgen har varit rätt seg, har faktiskt enbart spenderat tiden med att kolla film och plugga. Har en tenta som vart tvungen att bli klar så har läst lite och försökt författa klart skitet. Har gått rätt okej, nu är det mer eller mindre bara slutsatsen kvar.  


På tal om ingenting. Är det bara jag som är chockad över att Obama fick Nobelpriset?

Det är patetiskt.

Filmen är regisserad av Quentin Tarantino handlar om specialgruppen ”The Basterds” bestående av en massa judar, som har ett enda uppdrag – att döda så många nazister som möjligt. Gruppen leds av amerikanen Aldo Raine (Brad Pitt) som ser till att gruppen är framgångsrika med sitt uppdrag som är att varje medlem i gruppen ska döda 100 nazister. Man får följa gruppen i sin jakt på nazister som mördas på de mest avskyvärda sätten. Filmen är ingen direkt historisk skildring, utan är snarare en film med historiska inslag med ett litet twist. Mer än så vill jag inte avslöja eftersom det kan förstöra hela upplevelsen. Om man vill se en actionfylld film, med sköna dialoger, så är filmen klart värd att se. Om man inte gillar sådant bör man välja någonting annat.

Helt ärligt alltså. Ska man TOTALT bajsa snett. Eller ska man leka ambitiös. Alltså har försökt läsa. Har läst om franska revolutionen. Och småtittat på nationalismen. Men helt ärligt så känner jag ingen jävla ork. Duschen var jävligt skön. Vattnet var varmt, som om man blev omfamnad. Ville inte lämna den sköna varma värmen i mitt badkar. Nu sitter man här i sitt rum, för de som måste veta är lampan tänd just nu. 

Hoppsan. Nu fick man tydligen ett meddelande på Facebook. Kolla vad jag fick;

Tomas Kilic den 7 oktober kl. 23:26 Anmäl
Hej Simon! Vi känner inte varandra men jag googlade efter lite info om lärarprogrammet på Södertörn och hamnade i ett inlägg är du hade sagt att du inte gillade lärarprogrammet?

Har du lust att kanske bara säga några ord om varför du känner som du gör då jag själv funderar på att börja plugga på SH tillvåren?

Tack!
/Tomas


HAHAHAHA. Jag dör. Okej, det här behövde jag. En främmande person, som drömmer om läraryrket hamnar av någon konstig anledning på min blogg, och sen lyckas lokalisera mig på facebook för att maila mig. Helt plötsligt är jag ett språkrör för min utbildning åt en vilt främmande främling, shit vilken power den här bloggen verkar ha alltså. Jag är mäktigare än vad jag någonsin trodde. 
- Tillbaka till dilemmat. Helt ärligt alltså så pallar jag inte bry mig längre. Det är inte värt det. Det är totalt meningslöst ens att försöka plugga till sig. Det enda man gör är att stressa sig allt för mycket. Jag skall kasta anteckningar och allt vad det heter ikväll. Imorgon är en ny dag. Antingen så pluggar jag eller så skiter jag fullständigt och kör med hjälp av det man har i huvudet. Kugga, det kommer jag med all säkerhet ändå göra. :(

Jag har lust att döda någon. Alltså om tentan var en fysisk person hade jag avrättat henne/honom på det mest sadistiska sättet man kan föreställa sig. Jag pallar inte med mitt liv alltså. Det är så jävla deprimerande det här, att plugga till en förbannad tenta som man antagligen kommer att kugga på och få göra om. Hoppas inte det. Skall läsa lite mer lite senare. Måste försöka andas, ta det lugnt och stanna till innan mitt huvud exploderar.

Idag så pluggade man ifrån 10 på morgonen till 18 på kvällen. Om jag lärt mig något? Antagligen har man fått in lite info i skallen men med tanke på det skick jag befinner mig i nu så känns det som jag inte lärt mig ett jackshit. Kan lite av grunderna till det man skall skriva om. Det handlar om imperialism, socialism, nationalism, de olika revolutionerna i Europa med den franska i spetsen och massa genusskit hit och genusskit dit. DEPRESSING.

Vill åka bort, till ett varmt land. Ta på mig mina turkshorts och bara hoppa i vattnet. Även om man hoppar till för att det är kallare i vattnet än på stranden. Men hellre den känslan av flytande kyla än den här kylan man känner längs ryggraden varje gång ordet tenta ploppar upp i huvudet. Det är förjävligt. Imorgon torsdag är det dan före dan. Undergången. Apokalypsen. Kalla det vafan man vill. Det är fredagen den 9:e. Min nya otursdag. Dagen då jag kommer att sitta framför en bunt pappersark som vägrar att bli ifyllda. De 6 förbannade sidorna som skall fyllas som svar på de olika essä-alternativen kommer att buga och be om att få bli nerkladdade. Med någonting. Men ingenting kommer nog att komma ut. Fuck alltihop. 


Nu skall jag gå duscha. Palla lycka kurd.

För er som inte kan något om arabisk musik så är Nancy Ajram vad Britney var och Beyoncé är för den internationella publiken. Mer eller mindre en superstar. Nu så har det tydligen läckt ut en video på henne när hon är på en beauty salon där hon uppenbarligen gör en full body wax/Brazilian wax eller något i den stilen. Hur som helst så har en skojare i hemlighet filmat det hela. Ja, det är hon helt klart - det finns inga som helst tvivel på det. Har själv sett videon 2-3 gånger bara för att dubbelkolla och det är hon. Det har även rapporterats i arabiii media. Aja, fett synd för bruden att en sån här video kommer ut. Lite shameful faktiskt, palla få en video på sig på internet när man vaxar muttan liksom. 


Här nedan är en stillbild ifrån själva videon;

Jag vet att man varit rätt dålig på att uppdatera den här meningslösa bloggen. Skall försöka bli bättre. Det har ju hänt lite saker nu på sistone. Till exempel så har man varit och kollat på Inglorious Basterds, en recension kommer snart som lovat. I söndags så var man även på Pablo Franciscos show på China teatern, skall skriva ett inlägg om det under dagen. Nu mina vänner är det dags att börja röra på sig in mot skolan. Det är tentaplugg som gäller, och om man glömt att nämna det så har man en tenta nu på fredag.

Så önska mig lycka till! :)

Hon har alltid varit min favorit VS-modell. Men nu känns hon mycket mer komplett. 
Älskar hennes fylligare ansikte, och att hon fått härliga mumsiga kinder. Resultatet av en graviditet, visst. Men enligt mig har hon aldrig varit snyggare. Tidigare såg man hennes käkben, nu är hon en fulländad latina med vackra kvinnliga former!

<3 dig, din kropp, dina kinder, allt.

Ja mina kära vänner. Jag måste nog vara bland de mest ambitiösa av mitt släkte. Det var meningen att man skulle på föreläsning i morse, men som vanligt så missade man den. Skyller på försovning, men jag tror att min kropp helt enkelt kastat in handduken för länge sedan. Varje gång det är enbart en föreläsning på schemat så skiter den fullständigt i att vakna. Om den gör det så, är det bara för att stänga av klockan och sen fortsätta sova. Sen så vaknar man upp utan någon som helst minne av att man stängt av den där förbannade klockan. Nåväl, sitter just nu i datorsalen här på plan 4 i skolans huvudbyggnad. Är i sällskap av en lesbiansk feministrebell till höger om mig som sitter och mumsar på sitt morgonkaffe. Strax framför mig sitter en spinkig välfrisserad, ponnyridande liten blond pojke med förhud med Lyle and Scott-tröja och försöker leka seriös. Bredvid honom sitter hans kompos som ser ut som en ovårdad söderskis.

Bakom dom sitter en Halabja-kurd som äter nån form av brödbullshit som stinker "kaahh". Hennes kompis är en bantukvinna ifrån buschen och de ser lagom ambitiösa ut. Där sitter dom, i tron om att de i framtiden ens kommer att få ett jobb. Hoppas de inte blir missnöjda och besvikna! Själv då? Jo, sitter här med mina 3,5 hårstrå på huvudet, min översexualiserade underdel som skriker efter kärlek och min hand smekande min högra tutte. Det här kallar jag för ambition mina vänner. Det här kallar jag för ambition! Nu skall jag återvända till den fantastiska världen av cybersex medan jag väntar på ett telefonsamtal som skall föra bort mig ifrån denna hopplöshetens håla.

Kawabanga!