Klockan är strax efter 5 på morgonen när jag sitter och skriver det här. Jag måste nog vara min egna värsta fiende, eller någonting. Min kropp och mina tankar är utmattade, bokstavligt. Tyvärr är sömnen bortgången likt gårdagen är för de fortfarande levande. Om det är insomnia, eller om det är min hjärnas ihärdiga tankes smedja som gör att jag går sömnlös om nätterna, det är en fråga som enbart gudarna kan besvara. Hur som haver så sitter man, eller rent teoretiskt så halvligger man i sin säng, täcket är uppdraget för att hålla värmen medan mina Jaffar-fingrar knappar flitigt på mitt stackars besudlade tangentbord som inte ens vid en tidig morgon kan skonas mitt skrivande. 
När ska allting bli som man önskar det vore. Det är en fråga som man ställt och kommer ställa sig många gånger framåt i tiden. Svaret på det är - jag vet faktiskt inte. Jag har slutat förstå mig på människor också. Vissa saker har man helt enkelt inget förståelse för. Man blir inte längre överraskad utan det har blivit lite av en jargong, något av det vanliga. Om det skulle en dag bli annorlunda så skulle det vara i sig, jävligt konstigt. AJA

Vet inte ens vad fan man vill med det här inlägget. Men jag skiter fullständigt i, om du som läser tycker det är tråkigt. SLUTA LÄS. Jag behöver den här bloggen, måste få ut den irritation, den hopplöshet man ibland kan känna och alla andra möjliga yttringar av känslor som behöver någon form av space att fritt kunna uttryckas. Livet fortsätter väl att rulla, tåget kommer aldrig att stanna utan den kommer att fortsätta att rulla nästintill all oändlighet till det en dag kommer till slutstationen och det blir ens stopp, ens avskedsansökan med livet. Ska fortsätta trots min deppiga stämning i denna skrivna stund försöka att bli gladare och mer positiv. Människor är som dom är, Saker är som dom är, man kan helt enkelt inte göra någonting åt det. Det är bara att sluta tänka så mycket, och kanske leva ännu mer. En människa är så mycket värd som du väljer att värdera denne. Samma sak är det med de saker och händelser som sker runt omkring en. Ska fortsätta vara positiv, för om hoppet är ute är det lika gärna dags att gå och dö.

Dags att avsluta inlägget. Vet fortfarande inte vafan jag vill få fram. AJA